Läromedlen hänger inte riktigt med

Bredare perspektiv, förklaringar på andra språk och mer konkreta övningar är några önskemål kring framtidens läromedel från de lärarstudenter vi har pratat med.

Text: Tora Villanueva Gran, Illustration: Emma Hanquist

Läromedel har nästan inte alls berörts

Vid Högskolan i Kristianstad studerar Alice Brohammer, 30 år, till högstadielärare. Hon har avverkat sju terminer och har därmed 1,5 års studier kvar innan hon är legitimerad lärare i ämnena svenska, engelska samt hem- och konsumentkunskap. I oktober får hon sitt andra barn, men hon längtar efter att komma ut och jobba och planerar därför att fortsätta studierna utan uppehåll även sedan bebisen anlänt.

Alice Brohammer har genomfört en längre VFU-period (verksamhetsförlagd utbildning) och arbetar regelbundet som lärarvikarie, mestadels på högstadie­skolor. Så, när det kommer till frågan om hur hon ser på läromedel har hon flera perspektiv, såväl kring hur utbildningen har hanterat temat som hur det ser ut i vardagen ute i klassrummet.

– Om vi börjar med utbildningen så beror det på vilket av ämnena det gäller, säger Alice Brohammer.

I engelska och svenska har läromedel nästan inte alls berörts på högskolan, säger hon. Inom hem- och konsumentkunskapen ägnades dock två lektioner åt att titta på och diskutera ett antal läromedel inom ämnet, som den undervisande professorn tog med sig.

– Vi kunde konstatera att läroböckerna tyvärr var förlegade och hade brist på mångfald. Exempelvis så var alla som syntes på bilderna typiskt ljusa, etniskt svenska. Enda gången mörkhyade förekom var i ett kapitel som handlade om kultur. Det blir missvisande och exkluderande, så ser inte dagens elevunderlag ut, säger Alice Brohammer.

Ämnet hem- och konsumentkunskap har också utvecklats mycket de senaste åren, poängterar hon. Hennes intryck är att läromedlen inte riktigt har hängt med.

– I dag har ämnet stort fokus på klimatfrågor, såväl vad gäller matlagning som inom ekonomi och konsumtion. Det syns inte i läroböckerna.

Alice Brohammers erfarenheter av att vara ute på skolor har också gett henne perspektiv på hur framtidens läromedel skulle kunna utvecklas, för att fungera som stöd för såväl läraren i hens undervisning som för eleven i hens lärande.

– Jag har vikarierat mycket på en högstadieskola där en stor andel av eleverna är nyanlända. För att de ska ha samma förutsättningar till lärande skulle jag vilja se att den digitala teknikens möjligheter används mer i läromedlen.

Alice Brohammer föreslår exempelvis en qr-kod i slutet av ett kapitel i en lärobok inom svenskämnet som, låt oss säga, behandlar vad ett adjektiv är.

– Många av de nyanlända eleverna har stor kunskap och ligger i vissa fall långt fram i sitt lärande. Men de kanske enbart förstår hälften av förklaringarna i böckerna och får då inte samma möjligheter i sitt lärande.

Dessutom kan det vara svårt för den undervisande läraren att konkretisera och stötta, eftersom många elever fortfarande kan ha bristande svenska.

– Tänk om dessa elever då kunde skanna en qr-kod och få förklaringen i boken översatt till sitt modersmål. Vilket lyft! tycker Alice Brohammer.

Detsamma gäller engelskämnet, menar hon. Att lära sig engelska från svenska är inte lätt för den som inte behärskar svenskan.

– De borde kunna få översättningarna till sitt modersmål istället. Särskilt viktigt är det att kunna ge denna möjlighet eftersom många skolor har ont om pengar. Studiehandledare i modersmålet är inte alltid tillgängliga för dessa elever, det blir inte likvärdiga möjligheter.

När Alice Brohammer tänker tillbaka på sin egen skoltid så minns hon att undervisningen ibland blev rörig när läraren hoppade mellan lärobok, delade ut egenkopierade papper och hänvisade till det digitala.

– Läromedel finns ju av en anledning. De håller en röd tråd och ger struktur till undervisningen. Sedan måste jag som lärare kunna anpassa undervisningen efter varje elevgrupps behov, såväl fördjupa som enbart kort beröra vissa avsnitt. Ett bra läromedel kan dock fungera som en viktig bas att hålla sig till och då blir det en trygghet för både lärare och elever.

Alice Brohammer var själv en elev som tyckte om att vara förberedd. När hennes lärare ibland höll sig till läroboken, och ibland gjorde annat blev hon förvirrad. Vad skulle hända nästa lektion? Hur skulle hon förbereda sig?

– Jag gillade att veta vad nästa steg var och skumma det kapitlet i boken i förväg. Det gör ju många elever även idag. När lärare bygger sin undervisning på att dela ut stenciler blir det inte samma struktur; de samlas inte på samma ställe och är lätta att tappa bort.

Alice Brohammer påminner om att det är särskilt viktigt för nyanlända elever att få möjlighet att förbereda sig, så kallad ”flippad undervisning”.

Fler läromedel skulle kunna innehålla fördjupningsmaterial med översättningar av nyckelord och dylikt till olika modersmål, tycker hon. Men även för elever i behov av särskilt stöd är lektionsförberedelse, struktur och förväntningar jätteviktiga komponenter.

– Tekniken ger ju många sådana möjligheter, säger Alice Brohammer.

När hon har varit ute på skolor har hon även kommit i kontakt med helt digitala läromedel. Men hon är inte något stort fan av dem.

– De kan vara jättebra, men det är så ofta som tekniken strular. Eller så har någon elev glömt sin laddare eller liknande. Jag vill gärna ha det fysiska läromedlet som grund och de digitala kan då istället fungera som komplement och fördjupning.

Vi har nästan inte tagit upp läromedelsfrågan alls

Vi lämnar Alice Brohammer som nu ska på en barnmorskekontroll. Lite längre norrut i landet hittar vi Matilda Jansson, 23 år. Hon studerar till ämneslärare i svenska och historia vid Örebro universitet.

– Jag kommer alltså att bli gymnasielärare och har gått tre år av utbildningen, så två år återstår.

När vi hörs är Matilda Jansson fortfarande kvar i släktens sommarstuga i Hälsingland och mottagningen är lite raspig. Men som engagerad i studentkåren för lärarstuderande i Örebro tycker hon att det är viktigt att få dela med sig av sina perspektiv.

– Vi har nästan inte tagit upp läromedelsfrågan alls på utbildningen, säger hon.

Matilda Jansson fick därför lite av en chock när hon kom ut på sin första VFU. För hon upptäckte att de läroböcker som används ute i skolorna ofta är ganska förlegade och inte håller jämn takt med kursplaner och samhällsutveckling.

– Särskilt tydligt blir detta i ett av de ämnen jag kommer att undervisa i, historia. I läroböckerna är det fort­farande nästan uteslutande ett europeiskt perspektiv.

Men, fortsätter Matilda, hon och hennes kollegor förväntas undervisa utifrån ett mer inkluderande sätt att se på historien, med många olika perspektiv. År 2022 blir det dessutom ännu tydligare i kursplanen som då kommer att uppdateras.

– De läromedel som har använts på de skolor jag har varit på följer inte denna utveckling.

För att komma runt detta använder sig många yrkesutövande lärare av eget ihopsamlat material i sin undervisning. Det kan fungera bra, funderar Matilda Jansson. Men hon är orolig för hur det ska gå för henne när hon står där ensam framför eleverna, alldeles färsk och nyutexaminerad. Det krävs nämligen lång erfarenhet för att hitta rätt material i ett ständigt informationsflöde.

– Hur ska jag som nyutexad hitta det här så kallade relevanta undervisningsmaterialet?! Det tar ju jättelång tid och är en hel process. Kanske passar den för lärare som har hunnit jobba länge och har stor erfarenhet. Men för oss blivande och nya är läromedel något jättebra att kunna stödja sig på, de kan ge trygghet. Men då måste de vara uppdaterade enligt aktuell kursplan och samhällsdebatt.

Matilda Jansson skulle också gärna vilja se mer konkreta verktyg i läroböckerna. Som exempel tar hon upp svenskämnet där läroböckerna ofta går igenom vad exempelvis en argumenterande text är och därefter förklarar genren novell. Men det blir lätt abstrakt och alltför teoretiskt, tycker Matilda Jansson.

– Jag skulle vilja se mer tips på konkreta övningar i lärarhandledningen till läromedlen. Jag gillar också konkreta diskussionsfrågor i slutet av kapitlen, det gör ofta eleverna engagerade.

Hon tycker också att texterna kunde vara mer varierande och betonar vikten av att de är skrivna för just den målgrupp de vänder sig till: i hennes fall gymnasieelever i 16–19-årsåldern.

– Det gäller att hitta en ton där de blir berörda, som ligger nära deras värld.

Ta upp exempel de känner igen från sin egen vardag! Och så är det bra när inte alla texter är lika långa, det är viktigt att blanda längre texter med kortare övningar eller kanske en länk till en video man kan se. Matilda Jansson gillar också när varje kapitel följs av följdfrågor. Så var en del av hennes egna läromedel uppbyggda när hon gick i skolan.

– Det är ett jättebra sätt för mig som lärare att kontrollera att jag har med mig alla elever. Men det är också bra för elevernas egen del, det blir en form av självtest och ett diagnostiskt prov.

I klasser med många elever är det annars lätt att missa att en del kanske inte har hängt med, menar hon.

– Eleverna kan ibland vara omedvetna om det själva och då är det svårt att be om hjälp. Kontrollfrågor efter varje avsnitt är därför jättebra!

Det undervisas om hur vi ska undervisa utan läromedel

Amanda Jidlow, 31 år, läser till 4–6-lärare med naturvetenskap som ämnesinriktning, vid Stockholms universitet. Hon har precis påbörjat termin sex och är därmed halvvägs igenom.

– Min generella uppfattning är att det undervisas om hur vi ska undervisa utan läromedel. Att kreativiteten, lusten att lära och kunskapen ska hämtas ur världen runt om för eleverna. Det är det som betonas. Och också att vi bör använda flera ämnen på samma gång, så kallad ”cross curricular”, så mycket som möjligt, säger Amanda Jidlow.

Hennes egen reflektion är att det skiljer sig mycket från hennes egen skoltid, då var läromedel basen i undervisningen.

– Att vara kreativ kan absolut vara ett sätt att fånga eleverna. Men det är inte lätt för oss nya. Var ska vi hitta allt detta material? Det är ju inte direkt så att det finns en samlad bank att bara söka i, man behöver leta själv i olika Facebook-grupper, på Youtube och så vidare. Det tar väldigt mycket tid, om man inte har en lång lärarerfarenhet att ösa ur.

Amanda Jidlow kan inte minnas att hon har blivit visad något enda läro­medel under sin utbildning hittills.
– Vi har heller inte haft samtal om hur de bör och kan användas. Jag skulle gärna vilja klämma och känna på lite av utbudet konkret under utbildningen och få möjlighet att diskutera det.

Och hur tänker Lärarförbundet student?

Lärarförbundet Students ordförande, Titus Fridell, vill se att undervisning om läromedel tar en större plats på landets lärarutbildningar. Titus Fridell känner igen de erfarenheter som de studenter som tidningen Manus har intervjuat vittnar om: att läromedel nästan inte alls tas upp under utbildningen.

– Mitt intryck är att landets lärarstudenter får väldigt lite av den varan på sina respektive utbildningar. Det kan förstås variera mycket lärosätena emellan, men helt klart skulle lärarutbildningarna behöva ge fler redskap till studenterna kring det här.

Själv läser Titus Fridell till ämneslärare. Han bor i Halmstad, men har tidigare studerat vid Stockholms universitet. I höst går han över till Karlstads universitet, för att kunna studera på deltid samtidigt som han axlar ansvaret som studentfacklig ordförande.

– För min egen del har undervisningen kring läromedel hittills inte alls varit tillfredsställande. För många är det nog något man först kommer i kontakt med när man är ute på VFU eller yrkesintroduktion. Men då ska man ha tur med en duktig handledare. Det här är istället ett område som alla blivande lärare skulle behöva få med sig mer av redan på sina utbildningar.

Artikeln är tidigare publicerad i Manus, nr 3, 2021