Alla och ingen styr AI i skolan

Att artificiell intelligens förändrar skolan och elevernas kunskaper vet vi. Hur, på vems villkor, och vem det gynnar och missgynnar, beror på vilket perspektiv du har.

Text: Håkan Edvardsson Illustration: Saga Bergebo

En dröm för fuskare? Ett fantastiskt hjälpmedel? Upphovsrättens och kunskapens dödgrävare? Vad är AI i dagens skola?

– Dessvärre är det i princip upp till varje lärare, rektor och skola att avgöra, konstaterar Kristina Alexanderson, projektledare på Internetstiftelsen.

Det surrar högt och skriker gällt metalliskt inne i de nya, gigantiska byggnaderna av trä, stål och betong strax utanför Falu centrum. Det beror till största delen på hur mycket beräkningskraft kundernas användare, du och jag, just nu använder. Ty det är ”Molnet” du lyssnar på.

På en yta motsvarande 35 000 kvadratmeter står dataservrarna på rad där en svavelsyrafabrik och dess lämningar tidigare bredde ut sig. Kunderna, företagen bakom servrarna, vill förbli anonyma. Men de finns i din telefon, i din bil, i skolans databas, bakom sökmotorn, i kameran som övervakar ditt barn och ditt hem och de hör till världens största bolag. Och i princip alla deras tjänster är beroende av artificiell intelligens, AI.

Gustav Juntti, tidigare ledarskribent vid bland annat Expressen och Västmanlands läns tidning, jobbar nu vid informationsavdelningen på Eco data center. Han står i det hyperväxande bolagets luftiga lunchrum, med utsikt mot serverhallarna till vänster och Falu centrum och hoppbackarna rakt fram; lunchlådan med ris och tofu har välts ut på en tallrik och ska in i en av de nio mikrovågsugnarna.

I april 2025 släppte Gustav Juntti boken Älskling, vi har fått en AI. Men han vill redan skriva om den. Med totalt fokus på skolan. Han ska få berätta varför.

Brist på direktiv för AI 
Den tidigare läraren Kristina Alexanderson är en av Sveriges främsta experter på teknikanvändning i skolan. Hon skriver böcker och föreläser för lärare och elever om möjligheter och utmaningar med AI.

– Om AI, med så stor potential att förändra skolan i grunden, lanserats på 1970-talet hade staten och Skolverket kommit med utredningar, eventuellt lagar och troligen regleringar kring användningen. Skolan hade fått tydligare direktiv att arbeta efter. I dag är läget närmast det motsatta. Samtidigt: i början av 2000-talet skulle skolan hantera Mimers brunn, nu är det generativ AI. Sunda resonemang och fokus på traditionellt kunskapsförmedlande är alltid basen i skolan – oavsett hur bländande tekniken är.

Kristina Alexanderson syftar på det faktum att Skolverket endast har en sida för rekommendationer på sin webbplats. Myndigheten har heller inga krav på AI-undervisning i skolan, det är upp till enskilda skolor och huvudmän att utveckla sina egna rekommendationer och råd för den nya tekniken.

– Det är inte så att lärare kan vända sig till Skolverket för att få svar på hur de ska arbeta med eller undervisa om AI, konstaterar Kristina Alexanderson.

Niklas Leide är verksamhetsutvecklare vid Skolverket och kontaktperson för data och AI i undervisningen. I ett mejl­svar till Manus utvecklar han: ”Generellt sett säger vi att skolorna bör jobba med att ta fram klara riktlinjer för AI-användning. Det skapar tydlighet för lärare, elever och vårdnadshavare samt bidrar till en genomtänkt användning av AI-verktyg. Skriftliga riktlinjer gör det också enklare att diskutera och förbättra dem. AI är ett område Skolverket jobbar aktivt med.”

Undersökningar om hur AI används i skolan saknas inte. 2024 svarade cirka 530 lärare i grundskolan, förskolan och på fritidshem på en webbenkät från Skolverket. De flesta lärare hade inte använt AI. Enligt undersökningen lät de inte heller sina elever använda AI. Samma år lät upphovsrättsorganisationen Bonus Copyright Access göra en webbenkät med 1 023 lärare från alla stadier. Den gav samma bild. 68 procent hade aldrig använt AI i sin undervisning. Men 1 av 10 lärare använde AI minst en gång i månaden för att skapa material till sin undervisning. Och knappt 25 procent av lärarna uppgav att deras elever någon gång använt AI på eget initiativ i skolarbetet.

En enkät Skolverket gjorde med 190 gymnasielärare 2024 visar att de exempelvis förändrar provformer, ger eleverna färre skriftliga uppgifter eller kompletterar skriftliga uppgifter med muntliga genomgångar för att säkra kunskapskontroller i skuggan av AI.

Har anpassat sitt arbetssätt
En av lärarna som justerat sitt arbetssätt på grund av AI är gymnasieläraren, bloggaren och fritidspolitikern Fredrik Adolphson. I sin yrkesvardag använder han AI för viss research, för att få alternativa idéer på kursupplägg och fixa bilder eller filmer till presentationer. Nyligen bad han Chat GPT om material gällande andra världskriget, till en övning i källkritik. I sitt bloggande använder han inte AI: ”Då skulle jag förlora min röst.”

– AI har förenklat mitt jobb i vissa avseenden, men allt som kommer ut måste jag bearbeta och faktachecka innan jag kan använda det. Det är inte som att använda betrodda läromedel.

Fredrik Adolphson har varit lärare i 27 år och ingår i ämneslaget som väljer ut läromedlen i samhällskunskap vid Falu gymnasium. Lärarlegitimationen berättar att han kan undervisa i samhällskunskap, historia, kulturhistoria och religion. Han leder också fördjupningskurser om AI. Det var länge sedan han accepterade hemuppgifter för kunskapskontroll. Den efterföljande kontrollen av eventuellt AI-fusk skulle vara lika svår som tidskrävande.

– Min syn på utbildning och kunskap har inte förändrats av AI. Skolan jag började undervisa i var väldigt lik den skola jag själv gick i tio år tidigare. Svarta tavlan och overhead-apparaten var kvar, sättet att undervisa lika så. Den stora skillnaden är att allt ska gå så mycket fortare och att det finns nya verktyg som ytterligare skruvar upp hastigheten på utbildningen, säger Fredrik Adolphson och fortsätter:

– Att lära sig från grunden är inte längre självklart, när svaren bara är två knapptryck bort. Det är en kunskap att veta vilket program man ska använda och hur. Men det är inte samma sak som att stanna i en krävande uppgift och exempelvis formulera svar på vad det innebär att vara människa i den här världen och hur människan har tänkt kring de sakerna tidigare. Det är den sortens lärande som ger eleverna nycklar till självkännedom, självtillit och självkänsla. Det ger inte en genväg till rätt svar via AI.

I en annan uppgift lät Fredrik Adolphson sina elever fundera på frågan: Om en AI kan ersätta allt du gör, varför ska en arbetsgivare välja just dig? Generellt visade sig svaret svårare att mejsla ut för eleverna på de teoretiska inriktningarna än på de praktiska inriktningarna.

– En fordonselev ska läras upp och bli anställningsbar efter gymnasiet och kan vara ganska trygg i vilka kunskaper som krävs för det. En elev på natur ska bli redo för högskola eller universitet, och är vanligtvis duktig på att tillskansa sig ny kunskap men kan inte vara lika trygg i vilka kunskaper som kommer att krävas för ett framtida arbetsliv, säkerligen tillsammans med en AI.

AI är ingen konkurrent - ännu ...
Märta Glaveby tilldelades 2019 Läromedelsförfattarnas debutantpris Lärkungen. Hennes författarskap omfattar böcker i engelska Champ för F–3 och Studieguide till det nationella provet i engelska, matematik och svenska för årskurs 6 och 9. I dag äger och driver hon Vikarieförmedlingen, ett företag som gör det som det heter, tillsammans med sin man. Hon vikarierar även regelbundet och skriver på ett filmmanus som blir en del av ett läromedel.

– När jag skrev Champ för sex år sedan fanns inte AI. Förlaget har inte sagt det till mig, men nu känns det som om jag måste bevisa att det är jag som skriver det här manuset – inte en AI. Jag har källor på allt, inte bara på fakta. I fotnoter redogör jag för var mina idéer och uppslag kommer ifrån. Det gör mitt författarskap mer tungrott, men jag tror inte jag har något val.

I dagsläget upplever Märta Glaveby inte att AI konkurrerar med hennes, och medförfattarnas, titlar. Den är helt enkelt för dålig. Hennes erfarenhet är att studiematerial genererat av AI saknar koppling till kursplanen och läroplanen och dessutom innehåller rena felaktigheter. Hon gör samma reflektion runt de lärande appar och program som finns, de räcker inte ända fram. För en studiesvag elev är det nödvändigt att lära sig tillsammans med en lärare eller en kunnig vuxen för att tolka, diskutera och leda vidare åt rätt håll.

– Som lärare möter man massor av barn och lär sig vilka nycklar, vilka exempel och vilka förklaringar, som skapar genuin förståelse, genuin kunskap. Ofta i samverkan med rätt läromedel. AI är inte där, inte än i alla fall, säger Märta Glaveby och tystnar helt kort innan hon fortsätter:

– Om jag nu ska fortsätta prata ur mitt perspektiv ... Jag kan tänka mig att många söker på nätet för att förbereda sig för de nationella proven – i stället för att satsa på våra läromedel. Sett ur det perspektivet är AI redan en konkurrent.

Natur och Kultur använder sig av generativ AI i arbetet med manus, redigering och bilder i sin läromedelsproduktion. Enligt Katarina Blomqvist, förlagschef läromedel och akademi, sker det alltid med ”varsamhet och i samarbete med eventuella upphovsrättsinnehavare”, som hon skriver till Manus. Hon konstaterar att generativ AI är något förlaget behöver förhålla sig till i alla delar av verksamheten:

”... bevakande av upphovsrätt och respekt för upphovsmännens rättigheter är några av de viktigaste frågorna att då vara uppmärksam på. Vi utgår från att våra externa uppdragstagare och författare alla använder generativ AI varför vi i avtal försäkrar oss om hur det får användas och att skapande med AI sker i kommunikation med oss.”

Författarnas grundvillkor hos Natur och Kultur är avstämda med Läromedelsförfattarna. Förlaget har därtill en policy som gäller för medarbetare, författare och samarbetspartners.

I sammanhanget kan nämnas att Läromedelsförfattarna den 7 februari 2024 förtydligade att det som deras medlemmar publicerar inte får användas för att träna upp AI-modeller utan tillstånd och ersättning. Man formulerade då ”Reservationer för nyttjande av rättigheter för text- och datautvinning till träning av Artificiell intelligens (AI)”. Det kom att kallas för ett AI-förbehåll.

På Läromedelsförfattarnas webbplats finns även råd till författare. Bland annat att författaren ska hålla koll på allt man matat in i en AI under arbetets gång. Det är möjligt att förlaget vill se det när manus lämnas in.

Risk med AI för studiesvaga elever 
Tillbaka till Eco data center och Gustav Juntti. Efter den funktionella lunchen säger han det han skriver om i sin bok, och som han tidigare berört i ledartexter: AI förvärrar den kortsiktighet med vilken han hävdar att undervisningen bedrivs i dag. Och det får negativa konsekvenser, framför allt för de studiesvaga elever som lockas att använda AI för att lämna in något som verkar bra, ser bra ut och som kanske till och med är bra. Men som inte lärt eleven något. Eleven har samlat på sig information. Inte internaliserat användbar kunskap, resonerar Juntti.

– När Chat GPT dyker upp som en gratistjänst som skriver långa inlämningar med många svåra ord på några sekunder, är det förstås svårt att stå emot. Det förvärras av att impulskontroll och konsekvenstänk inte är färdigutvecklat hos elever i grundskolan eller gymnasiet, knappt ens för många universitetsstudenter, menar Gustav Juntti.

Studiestarka individer, däremot, kan skörda de söta frukterna av AI, resonerar han. Detta eftersom de kan bryta den egna tanken, texten – det egna goda arbetet – mot det AI föreslår och därmed få nya idéer och uppslag.

– Barn och unga har alltid använt den teknik som finns, för dem är det inte fråga om AI eller inte. Att AI även förändrar skolan och elevernas kunskaper är fullständigt uppenbart. Hur, på vems villkor, och vem det gynnar och missgynnar, skulle jag tveklöst ägnat hela boken om jag börjat skriva den i dag.

AI och upphovsrätten
Enkelt uttryckt är frågan om upphovsrätten och vad du får mata in i Chat GPT eller en annan AI, enkel.

– Du får bara mata in ditt eget material, det du skapat. Självfallet får ingen mata in dina texter heller. Jag gillar Läromedelsförfattarnas klara ställning i frågan, för man måste komma ihåg att allt man matar in tränas maskinen på. Matar man in ett manuskript, eller delar av ett manuskript har man gett maskinen förutsättningar att skriva vidare på det. Sedan är det uppenbart att upphovsrätten inte respekteras, säger Kristina Alexanderson och fortsätter:

– Via chatt-botar kan du få fram informativa texter, skrivna på ett sätt som gör det svårt att följa upp fusk, eller obehörig användning av upphovsrättskyddad text. Men de rena informationsvolymerna gör det i princip omöjligt att följa upp det fusket med nuvarande regelverk.

En utmaning i sammanhanget är att det inte är rättsligt prövat om det är olagligt att lära upp en AI på upphovsrättsskyddat material. Det är nästa led: användning eller avbildning/kopiering i eget vinstsyfte är som regel inte tillåtet. Ytterligare en komplicerande faktor är att inlärningen ofta sker utanför Sverige och EU. Notera reservationerna. Det kommer flera.

Om du matar in din text i exempelvis Chat GPT är det som kommer ut sannolikt inte ditt, strikt upphovsrättsligt. Råkar någon annan mata in något som påminner om din text och får ut något som påminner om ”din” text har hen troligen lika lite upphovsrätt som du till den texten.

Det finns i dag ingen klar rättslig praxis kring AI och upphovsrättsskydd i Sverige. Användningen styrs huvudsakligen av policys och förbehåll liknande de från Natur och Kultur, Läromedelsförfattarna, Internetstiftelsen, Skolverket och myndigheten vars digitaliseringsrekommendationer andra myndigheter ska följa: Digg. Mer om Digg nedan.

Vikten av kunskap om, och engagemang för, upphovsrätten påminner Läromedelsförfattarnas förbundsjurist Alice Rosenfeldt om i en artikel på organisationens webbplats med rubriken Ett år med AI-förbehåll.

På frågan ”Ett år in, har förbehållet fått någon effekt?” svarar hon:

– Både ja och nej. Det har väckt frågan om etisk AI-träning hos flera aktörer. Sedan har förbehållet inte fungerat som den absoluta bromskloss vi hoppats på. Det kan ha att göra med att upphovsrättssverige inte står enade bakom gemensamma förbehåll än.

Vad säger DIGG?
Digg, myndigheten för digital förvaltning i Sverige, konstaterar att upphovsrättsfrågan visavi generativ AI inte regleras av AI-förordningen som reglerar övriga AI-frågor, men att den ”berörs” där.

Digg beskriver hur offentliga organisationer bör agera, deras resonemang är brett tillämpbart. Här tar vi med det mest centrala i rekommendationerna eftersom de också träffar en fråga lärare och skolor ställs inför förr eller senare: Är en riktigt bra AI-inmatning, som ger en riktigt bra bild, text eller film elevens eller maskinens förtjänst? Vad ska bedömas? Vem ska få ett A? Eleven eller Chat GPT?

Under rubriken Bedöm upphovsrätten vid användningen av generativ AI skriver Digg på sin webbplats:

”Upphovsrätt kan enbart uppstå för verk som skapats av människor. Det innebär inte att AI-generade verk aldrig kan bli föremål för upphovsrätt. Men det krävs att en människa har varit delaktig i processen i en sådan utsträckning att människan betraktas som skapare. Verket ska i huvudsak vara
ett resultat av människans insats och inte verktygets.

Om ett AI-genererat verk skyddas av upphovsrätt kan den tillkomma användaren, men skulle även kunna tillhöra den som utvecklat AI-lösningen. Det beror på vems insats som bedöms ha bidragit till verket mest. I regel bör dock upphovsrätten anses vara användarens.

Någon tydlig riktlinje eller praxis för var gränsen ska dras finns inte. I förhållande till verk som skapats med hjälp av AI är det heller inte säkert att det kommer att uppstå någon tydlig regel för när upphovsrätt kan uppstå, eller inte. Sannolikt kommer detta bli en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.”

Granne med frågan om upphovsrätt och AI bor frågan om fusk med AI. Niklas Leide, Skolverket, har på Manus uppmaning kontrollerat hur många AI-frågor myndigheten fått in via mejl och webbformulär från rektorer och pedagogisk personal det senaste halvåret. Svaret är sex (Leide konstaterar att frågetrycket är högre vid mässor, seminarier och liknande). De sex frågorna gällde:

1. Hur skolor ska säkerställa att elever inte använt sig av AI i sina skolarbeten.
2. Hur gymnasielärare ska sätta tillförlitliga betyg när AI finns tillgänglig.

Dessvärre är svaret att det inte är så enkelt och det beror på. I alla fall tills AI-modellerna tvingas förse allt de producerar med en ”vattenstämpel” som lärare och andra textgranskare enkelt kan upptäcka. Detta är fullt tekniskt möjligt redan i dag, läs mer om språkmodellernas urvalsregler om du vill fördjupa dig i frågan.
Norges största litteraturpris, Brageprisen, gick 2023 till Maskiner som tänker – Algoritmernas hemligheter och vägen till artificiell intelligens. Där skriver författaren och AI-forskaren Inga Strümke bland annat följande om fusk, kontroll och användningen av Chat GPT:

”... vi kan inte göra en ’plagiatkontroll’ på en språkmodell. Det beror på att den text en språkmodell producerar som regel inte existerar från början, och därmed inte är kopierad direkt från något annat ställe, det är alltså inte ett rakt plagiat.”

Möjligheter med AI
AI har inte bara medfört krav på en svällande notapparat, fler referenser och mer noggrann indexering för läromedelsförfattare och elever (saker en AI också kan hjälpa till med).

Tekniken öppnar ständigt nya möjligheter för alla som vill tänka, skriva och skapa nytt.

– Jag har bonusövningar till högpresterande gymnasieelever som jag kan göra mer stimulerande med AI. Jag kan också konstruera fler AI-övningar för alla. Eleverna ska hantera enorma mängder material, tänka kritiskt och idka källkritik samtidigt som de behåller fokus på uppgiften. Det klarar de inte utan goda grundkunskaper. Vore jag läromedelsförfattare i dag skulle jag skriva så att eleverna får mitt material att kompletteras, vidgas och fortsätta med hjälp av AI. Till exempel genom en tänkbar illustration av ett historiskt skeende jag beskriver i läromedlet, säger Fredrik Adolphson.

En av böckerna Kristina Alexanderson medverkat i är Med AI som stöd: lyft lärandet med AI. På Internetstiftelsens webbplats finns många av hennes anföranden att följa. Tjänsten Digitala lektioner ger fritt lektionsmaterial kring AI som lärare kan använda i klassrummet för att diskutera fusk, hur AI fungerar samt etiska dilemman kring automatisk teknik som AI. Ämnesområdena för lektionerna i digital kompetens för grundskolan är: källkritik, värdegrund, teknik, programmering och digitalisering.

Vad är då det bästa med AI i skolan, enligt Kristina Alexanderson?

– AI är som allt som förändrar: Det innebär hinder och möjligheter. AI är i skolan – det är upp till oss att göra det bästa av det. Och det finns massor av positiva aspekter! AI ger elever och lärare otroliga möjligheter att ta fram inspirerande stoff att jobba vidare med. Samtidigt måste man hävda sin egen kunskap när maskinen rabblar på om det den tagit fram, säger Kristina Alexanderson och avslutar:

– Idén om en tänkande maskin är lika gammal som den mänskliga kulturen. Nu är den, nästan, här. Bara att reflektera över det är ju hisnande och öppnar för många diskussioner med eleverna. AI är också ett ypperligt bollplank, ett verktyg för brainstorming, ett stöd, en personlig assistent, en redaktör som kan rensa bort upprepningar och dina ”darlings” ur texter. AI är även utmärkt på att förkorta och förenkla, det är något många författare har nytta av. Jag själv inräknad.

De sista orden går till lärarna Fredrik Adolphson och Märta Glaveby. De formulerar sig identiskt, under sina respektive telefonintervjuer, på frågan:

Vad drömmer en lärare om att AI ska hjälpa till med?

– Lägga schemat!

Det här är ett reportage ur vår tidning Manus (nr 2, 2025), med tema AI.