Vanliga frågor: Rådgivning
Upphovsrätt
Vad innebär upphovsrätten?
Upphovsrätten handlar kort och gott om att ge den som skapat något rätten att bestämma över sitt verk. Till exempel: Du skriver en lärobok i engelska. Det innebär att du är bokens upphovsperson. Upphovsrätten ger dig då ensamrätt att bestämma hur boken ska publiceras och spridas. Om någon vill använda din bok har du rätt att få betalt för det, och du kan även neka användning av boken. Syftet med upphovsrätten är att ge dig skydd för, och kontroll över, ditt verk. Den ska även fungera som en garanti för att du ska få rättmätig ersättning.
Vad skyddas av upphovsrätten?
Upphovsrätten skyddar litterära och konstnärliga verk, till exempel ett läromedel eller kurslitteratur. Det krävs dock att ditt verk når en viss verkshöjd för att upphovsrätten ska gälla, vilket innebär att det måste vara så pass originellt att vem som helst inte skulle kunna återskapa det.
Hur uppstår upphovsrätten?
Upphovsrätten uppstår direkt när du har skrivit din text, och det krävs ingen registrering för att den ska gälla. Så länge det du har skrivit når tillräcklig verkshöjd, gäller upphovsrätten automatiskt direkt.
Gäller upphovsrätten för alltid?
Nej. Upphovsrätten gäller under hela ditt liv, och sedan följer en skyddstid efter att har du dött. För litterära verk, till exempel kurslitteratur eller läromedel, gäller upphovsrätten i sjuttio år efter din död. När du har dött går upphovsrätten i arv, till dess att de sjuttio åren har gått. Upphovsrätten kan även testamenteras och du kan ge anvisningar om hur rätten får användas.
Har du ärvt någons upphovsrätt? Då kan du ansöka om stipendium här!
Vi är flera medförfattare, hur fungerar det?
Det beror lite på. Till exempel: Om ni är flera författare som tillsammans skrivit ett läromedel, och ni arbetat tillsammans så att era texter inte kan särskiljas från varandra, då är upphovsrätten gemensam. Alla beslut kring verket måste då tas gemensamt, och ingen har mer rätt än någon annan. Om ni istället skapat ett verk där ni alla skrivit självständiga delar, då bestämmer ni var och en över er egen text.
Jag har skrivit texter under en anställning, vem har upphovsrätten?
Upphovsrättens utgångspunkt är att du äger upphovsrätten till det du skapat. Men i en anställning kan upphovsrätten faktiskt gå över till arbetsgivaren direkt. Detta regleras oftast i ditt anställningsavtal, eller i ett större kollektivavtal.
Tumregeln är att arbetsgivaren äger upphovsrätten om det handlar om en heltidstjänst eller en längre tjänst och det du skapat uppstått som ett resultat av din tjänst.
Till exempel: Om du är anställd som redaktör och skriver texter till företagets tidning, då äger företaget rätten till dina texter. Handlar det om ett kortare uppdrag är det viktigt att det är tydligt i avtalet vad som gäller. Men det du skapar på fritiden är alltid ditt, oavsett anställning.
Lärarundantaget då? Vad är det?
Lärarundantaget ska vi självklart inte glömma! Om du är lärare på högskola eller universitet och skapar något inom ramen av din tjänst, då blir du upphovsperson till det du skapar, och upphovsrätten är din. Det gäller såväl litterära verk som föreläsningar och föredrag. Din arbetsgivare får alltså inte använda och sprida det du skapat utan tillåtelse av dig.
Sverige universitetslärare och forskare, SULF, berättar mer om Lärarundantaget på sin webbplats: https://sulf.se/jobb-lon-och-villkor/upphovsratt/filmad-forelasning-om-upphovsratt/
Hur mycket får jag citera från någon annans verk?
När du ska citera något är det viktigt att vara försiktig. Du får citera andra, men du får naturligtvis inte göra ett upphovsrättsintrång. Först och främst får du bara citera ur offentliggjorda verk, inte ur privata texter. Det är okej att återge mindre delar av ett verk. Det kan handla om ett par meningar, men exakt vad du får citera varierar från fall till fall.
Det ser såklart lite olika ut beroende på om det är en vetenskaplig artikel, en dikt, en recension eller något helt annat. Något som dock alltid gäller är att du som citerar ska ha som syfte att understryka författarens egen poäng, inte att förbättra eller gynna ditt eget verk. Du ska även ange namn och källa, och du får inte ändra i den citerade texten.
Någon har lagt upp mitt verk på nätet. Vad kan jag göra?
Det här låter som ett upphovsrättsintrång. Ingen har rätt att sprida ditt verk utan din tillåtelse, inte heller delar av det. Om du misstänker att du är utsatt för intrång rekommenderar vi dig att i första hand ta kontakt med ditt förlag. Därefter kan det vara bra att försöka ta kontakt med den som lagt upp ditt verk, och uppmana hen att ta ner innehållet. Skulle det inte lösa sig, så är det ett polisärende. Någon har kränkt din upphovsrätt, vilket kan leda till skadestånd, ekonomisk ersättning eller annat straff. Du kan alltid höra av dig till oss för råd.
Får jag kopiera upphovsrättsskyddade verk?
Att kopiera och sprida någon annans material utan tillåtelse är ett brott. Däremot får du som privatperson kopiera delar av ett litterärt verk, men aldrig verket i sin helhet, och det måste vara utan ekonomiskt intresse. Ett undantag är statliga bibliotek och arkiv som har rätt att kopiera verk utan upphovspersonens godkännande, för att möjliggöra utlåning. Ett annat undantag är exemplar för personer med funktionsvariationer, då verk får exempelvis läsas in eller anpassas i skriftstorlek för att möta behovet hos personen i fråga.
I skolan och högskolan gäller speciella regler om skolan är anslutet till ett avtal med Bonus Copyright Access. Läs mer på deras webbplats.
Avtal
När är det dags att skriva avtal?
Det är upp till dig och förlaget att bestämma när ni skriver avtal, men gör det gärna så tidigt som möjligt. Du ska inte lägga ner för mycket arbete innan du säkerställt att du kommer att få ersättning och schyssta villkor.
Hur och när förhandlar jag om mitt avtal?
Se till att förhandla om avtalets innehåll innan du skriver på. När ni skrivit under gäller avtalet enligt svensk lag, och då är det svårt att ändra något.
Vi tycker att författare borde förhandla mer! Kom ihåg att avtalet du får presenterat bara är ett förslag – du har rätt att komma med inputs och föreslå ändringar. Du ska aldrig skriva på ett avtal som inte känns bra.
Vad måste finnas i ett avtal?
Avtal kan se olika ut, men vissa saker ska alltid finnas med. Det ska klart och tydligt framgå vilka parter som ingår, vilket objektet är för avtalet, hur länge avtalet gäller och vilken eventuell ersättning som ska betalas ut.
I ett förlagsavtal är det också viktigt att klargöra parternas olika åtaganden, möjligheten att säga upp avtalet och vad som händer vid en rättslig tvist.
Behöver jag ha två olika avtal för tryckt och digital form?
Nej, du behöver inte ha två olika avtal, det räcker med ett. Det är dock viktigt att det framgår tydligt vilka format förlaget får rätten till. Ge inte bort fler rättigheter än nödvändigt – om förlaget bara är intresserade av den tryckta utgivningen bör avtalet endast innefatta just det, och inget annat. Bland våra avtalsmallar hittar du exempel på ett avtal som reglerar både tryckt och digital form.
Är muntliga avtal bindande?
Ja, muntliga avtal är bindande. De är dock ofta väldigt svåra att bevisa, så vi rekommenderar dig att alltid skriva ett avtal.
Får förlaget ändra i avtalet utan att fråga mig?
Nej, när avtalet är påskrivet ska det hållas. Ni kan självklart komma överens om att ändra något men om förlaget ensidigt ändrar i avtalet begår de ett avtalsbrott.
Mitt förlag föreslår royalty baserad på nettopris istället för F-pris. Vad är skillnaden?
När royaltyn baseras på nettopriset, utgår royaltysatsen från det pris återförsäljaren köper in boken för efter eventuella rabatter och kampanjer. Om royaltyn baseras på F-pris utgår royaltysatsen från det fasta pris återförsäljaren köper in boken för, utan eventuella rabatter.
Vi rekommenderar F-prisbaserad royalty, då det ofta är mer förmånligt och förutsebart för dig som författare. Förlagen motiverar dock ofta netto-prisbaserad royalty med argumentet att man då oftare satsar på större kampanjer och paketpriser.
Vad är garantihonorar?
Garantihonorar, eller förskottsbetalning som det ibland kallas, är en summa som förlagen betalar ut i samband med att du lämnar in ditt manus färdigt för tryck. Ersättningen är ofta en tredjedel av den förväntade royaltyn för den första upplagan. Det är viktigt att ni bestämmer i avtalet att garantihonoraren inte är återbetalningsbar – det ska vara en garanti och trygghet för dig som författare. Vid en framgångsrik försäljning räknas garantihonoraret av på den fortsatta ersättningen.
Jag har blivit erbjuden en engångsersättning, hur ska jag tänka?
En engångsersättning innebär att du får en fast utbetalning vid ett enda tillfälle, och därefter får du ingen royalty vid försäljning. Nackdelen med engångsersättning är att du inte kan kräva någon mer ersättning i efterhand, även om boken säljer bra. Det finns dock tillfällen där engångsersättning kan vara okej, till exempel om du bara skriver ett kort avsnitt i en bok, eller om din bok är såpass nischad att den inte förväntas sälja i så många exemplar.
Ett tips är att knyta engångsersättningen till en bestämd upplaga. Om upplagan blir en succé kan du då skriva ett nytt avtal vid nästa upplaga, där ersättningen bestäms utifrån försäljningen av verket.
Får man avtala om vad man vill?
Nja, inte riktigt. Avtalsrätten är en dispositiv rätt, vilket innebär att ni som parter själva väljer vad ni vill avtala om. Det finns dock något som kallas oskäliga avtal. Det innebär att ni visserligen får avtala om vad ni vill, men att avtalsvillkoren kan komma att underkännas i efterhand.
Vad är ett oskäligt avtal?
Vid bedömningen av ett oskäligt avtal tittar man på avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och övriga omständigheter. Det låter kanske otydligt, men tanken är att skydda dig från allt för oschyssta avtal. Tänk dig till exempel att du ingår ett förlagsavtal på livstid, med 1 procent i royalty på din bästsäljande bok. Då är ditt avtal oskäligt.
Vad som anses oskäligt påverkas av branschpraxis och allmänna avtalsrättsliga principer.
Vad ryms i förlagets marknadsföring?
Avtalet bör innehålla en skyldighet för förlaget att aktivt marknadsföra det läromedel eller kurslitteratur du har gett ut, det är ett av förlagets huvudsakliga ansvar.
En annan sak att vara noga med är att se till att marknadsföringen går till på ett schysst sätt. Se till att avtalet anger att marknadsföringen ska ske på ”sedvanligt vis” eller att den endast får bedrivas utan att verkets normala försäljning skadas.
Kan ett avtal gälla för alltid?
Ja, avtal kan gälla på obestämd tid. Om ett avtal är skrivet för all framtid kan det dock vara ett oskäligt avtalsvillkor. För att vara på den säkra sidan uppmanar vi dig att tydligt ange en tidsbegränsning i avtalet. Vi rekommenderar ofta fem år som maxtid för avtalet. Sedan går det självklart att skriva ett nytt avtal om ni vill, men att börja med fem år är en bra riktlinje.
Vad är skillnaden mellan överlåtelse och upplåtelse?
Det kanske inte låter som att det är någon större skillnad på överlåtelse och upplåtelse, men det är det. När du överlåter din rätt till exempelvis ett förlag, så ger du bort hela din rätt för alltid. En upplåtelse innebär istället att du ger någon annan rätt till ditt verk under vissa förutsättningar och under en viss tid. Tänk därför på att aldrig överlåta din rätt till ett förlag – kom istället fram till en fördelaktig upplåtelse.
Vad gör jag om jag blir osams med förlaget om avtalet?
Skulle en tvist uppstå bör den i första hand lösas genom förhandling mellan dig och förlaget. Om det inte går att lösa den vägen ska saken avgöras i svensk domstol med svensk lag. Tänk på att reglera detta redan i avtalet!