Paul Håkansson

Att utveckla något, följa processen och ta del av ett resultat. Det är det bästa Paul Håkansson vet. Men att sedan underhålla det han har skapat, det slipper han gärna.

Paul Håkansson hade jobbat som installationselektriker i 18 år när han fick chansen att vikariera som elektrikerlärare. Han insåg snabbt att det var ett yrke för honom, och bestämde sig för att gå en ny väg. Snart satt han i skolbänken igen.
– Jag var faktiskt rätt trött på elektrikeryrket. Jag stod fast och kände att jag hade betydligt mer att ge, säger han när jag frågar vad som fick honom att ta steget.

Idag jobbar han dock inte som lärare längre. Just nu titulerar han sig själv som elkonsult, utbildare, författare och – kanske något otippat – gymägare. Han har även hunnit vara ämnesexpert på Skolverket, vilket han minns som intressant och givande.
– Det var ett förtroendeuppdrag att bestämma hur Sveriges elektrikerutbildning skulle se ut.

Jag konstaterar att han hunnit med mycket på relativt kort tid, och han svarar genom att göra meritlistan ännu längre. De senaste tre åren har han ritat och byggt ett hus till sin familj. Han har även varit klubbchef och projektledare inom en racketklubb.
– Jag älskar projekt. Att få skapa och utveckla något, följa processen och sedan ta del av ett resultat. När jag påbörjade husprojektet sa jag direkt att jag skulle skriva en bok om bygget. Alla skrattade och sa ”det räcker inte att bygga ett hus, du ska alltid göra massa saker omkring”. Och ja, det stämmer nog.

Han berättar stolt att huset är helt färdigt nu, och jag frågar lite skämtsamt vilket projekt som kommer härnäst.
– Det snygga svaret är familjen, men det finns nog en risk att annat kommer emellan. Visst snurrar det i huvudet, skrattar han och tillägger:
– Det här får du inte visa för min fru.

Han är öppen med att hans stora intresse för projekt inte uppskattas av alla, och att hans intensitet ibland kan ställa till med problem.
– Jag är inte så lätt att samarbeta med, för det är inte många som vill jobba lika mycket som jag. Mitt liv är att jobba och att hitta på projekt. Min fru säger ibland att det känns som att hon lever med USA:s president, dagen innan presidentvalet. Problemet är bara att valet aldrig inträffar. Jag älskar projekt, men att underhålla det jag skapat är inte lika kul …

Ett projekt han känner att han lyckats bra med är sitt författarskap.
– Jag kom in i författarvärlden som en elektriker med en skrivande förmåga och fick snabbt härlig feedback. Det går ju att göra verkligheten obegriplig med hjälp av fakta, men min förmåga var nog motsatsen, säger han och fortsätter:
– Sedan är jag ju lite galen, mycket av mitt arbete sker när andra sover. De flesta böcker skrev jag parallellt med mitt arbete som lärare. Jag undervisade dagtid och skrev på helger, kvällar och nätter.

Totalt har han skrivit ett fyrtiotal läromedel inom elområdet, och just nu jobbar han med att uppdatera flera av sina böcker för att ge ut i egen regi till höstterminen. Jag är ärlig och säger att jag – som oinsatt i ämnet – har svårt att förstå hur det kan finnas så mycket att lära sig om elteknik att det blir över 40 böcker. För att svara på det lyfter han en av sina största förebilder, sin gamla lärare Bertil Andersson.
– Han sa alltid med vidöppen famn att elämnet är ”så hääär stooort”. Sedan visade han mellan tummen och pekfingret och sa att det visar hur mycket han kan. Och då var han en av de absolut kunnigaste inom ämnet – det är ganska talande.

Bertil Andersson är inte Pauls enda förebild, han har fått uppskattad hjälp av många människor genom åren. Ibland nästan för mycket.
– Det är det svåraste med att skriva läromedel. Det finns för många sanningar. Man kan få sex olika svar när man gör research på ett ämne.

Nu har han lärt sig att sätta ner foten. Han känner sig trygg i sin egen kunskap, och vet att det är han som måste bestämma vad som gäller när han skriver. Han har även haft mycket hjälp av sina elever som han har kunnat testa sitt material på för att bland annat se om faktamängden är lagom och om de praktiska övningarna fungerar. Men hans allra bästa källa för hjälp är betydligt äldre än eleverna.
– Det finns så många kloka pensionärer och äldre människor som sitter på både kunskap och erfarenhet. De är obeskrivligt viktiga.
Ämnet som Paul har skrivit flest böcker om är huvudämnet elinstallationer, vilket har gett totalt åtta böcker. Men han har även skrivit böcker om bland annat teleinstallation, energiteknik och motorstyrning. Dessutom har han skrivit både lärarhandledningar och övningsböcker. Jag lyssnar intresserat och förstår att ämnet är större än jag trott. 40 böcker är kanske inte orimligt mycket ändå.

Som elev var Paul inte den som fick toppbetyg i allt, men han var inte heller den som hade svårt för att hänga med. Han kämpade lagom hårt och var extra duktig på det han tyckte var roligast. Han tror att eleven Paul hade tyckt om de läromedel han skrivit i vuxen ålder.
– Det är ju eleven jag ser framför mig när jag skriver. Med mina böcker kan eleven snabbt kombinera teori och praktiska övningar, och i en väl genomtänkt progression känna sin egen utveckling.

Han har många gånger känt sig stolt över sina böcker, och att skriva läromedel är något av det roligaste han vet. Men det är inte alltid enkelt, och då har Läromedelsförfattarna varit ett tacksamt stöd.
– Jag har haft så mycket rättighetsdiskussioner, tjafs kring avtal och problem med material som hamnat på nätet genom åren. Jag förstår inte hur jag skulle ha klarat mig utan Läromedelsförfattarna.

Det här är ett medlemsporträtt ur vår tidning Manus (nr 2, 2021).