Mary Juusela

På tio år hann Mary Juusela bo hos 700 familjer på olika platser i Sverige. Hon undersökte deras beteenden för att förstå vad som händer med individens förmåga, hälsa och potential vid social exkludering. Det var början på Lika Olika-metoden som idag används på flera skolor och arbetsplatser för en mer inkluderande miljö.

Berätta kort om dig själv, vem är du?

Jag är Mary. En glad och positiv person som är nyfiken på människans inre universum. Jag brinner för att få människor att hitta varandra och se bortom de yttre attributen. Min bakgrund har jag i såväl journalistiken som att ha arbetat 11 år med internationellt bistånd, i huvudsak med den Afrikanska kontinenten. Jag har även varit verksamhetschef för en stiftelse som arbetar med utbildning i Afrika och Sydamerika. Sedan 2015 är jag grundare och vd för Lika Olika, ett socialt utbildningsföretag som arbetar för att stärka empati och sociala kompetenser i alla slags sammanhang. Utöver det sitter jag i Svenska Turistföreningens styrelse, ett uppdrag jag är mycket stolt över. Bortom arbetet lever jag tillsammans med min man, som jag är tokförälskad i, och våra fyra underbara kaotiska barn och mina gamla föräldrar. För mig är familjen viktigast av allt.

Hur kom du på idén till Lika Olika?

Som enda person i världen har jag gjort en unik studie där jag bott hemma hos 700 slumpmässiga familjer i Sverige, i 40 samhällen från norr till söder under 10 år för att ta reda på hur beteenden, intolerans och psykisk ohälsa är kopplat till potential, produktivitet och psykisk hälsa. Utifrån den enorma kunskapsbas jag fick med mig om hur vi kan bli bättre för varandra genom att ändra attityder, beteenden, fördomar, värderingar med mera, grundade jag Lika Olika-metoden och därefter utbildningsföretaget Lika Olika. Idag är vi verksamma i Sverige, på Åland och i Finland och intresset ökar, då internationella studier visar att empati minskar drastiskt medan fientlighet, rädsla och hopplöshet ökar. 

En av era målgrupper är ju skolor, varför är metoden så viktig just där?

När man arbetar som jag, från köksborden hela vägen till skolorna och vidare till ledningsgrupperna på företagen, är det tydligt att våra lokala skolor är spegelbilder av vad som finns i det lokala samhället när det gäller beteenden, attityder, fördomar, värderingar och språkbruk. Vi arbetar i skolorna eftersom det finns ett enormt behov av att stötta upp den grundläggande sociala kompetensen (så som respekt, medmänsklighet, tolerans, kamratskap och dylikt) som saknas hos många barn och ungdomar idag.

Vill man få till en hållbar positiv lokal förändring med ökad trygghet, respekt, inkludering, psykisk hälsa och empati, då är skolan en viktig arena. Lyckas man nå eleverna så når man vårdnadshavarna hemma vid köksbordet. Och det är där allt startar. Lika Olika-metoden arbetar med att stötta upp i allt detta genom beteendeförflyttningar för att hjälpa individer, grupper och sammanhang att bli bättre för varandra.

Metoden handlar ju om inkludering, tolerans och allas lika värde. På vilket sätt kan läromedel bidra i arbetet för en inkluderande skola?

Jag upplever utifrån arbetet med snart 200 grund-och gymnasieskolor, live på plats i skolorna, att behovet av praktiska erfarenheter och sakkunskap varvat med teorier och forskning har en väldigt viktig del i att stötta pedagoger som varje dag möter och utsätts för komplexa situationer när människor stöts och blöts och friktion uppstår. Många vet inte hur de ska tänka, känna eller göra, och i detta fyller läromedel en viktig funktion.

Varför blev du medlem i Läromedelsförfattarna?

Det var när jag publicerade min första bok 2010, Adoption – Banden som gör oss till familj (Nordstedts förlag). Jag såg vikten av att få ett professionellt stöd och sammanhang vad gällde att föra min bok vidare till rätt arenor och därmed läsare. Jag tycker att det känns viktigt och bra att vara medlem.

Vad skulle du säga till andra författare som funderar på att bli medlemmar?

Bli medlem! Du får kunskap, nätverk och stöd – allt som behövs när du vill nå ut och arbeta professionellt som författare.

Och allra sist: Vad har du för tips till författare som vill bidra till ett inkluderande och öppet klassrum?

Var öppen för att du inte kan eller vet allt. Var nyfiken på människorna du möter, oavsett ålder. Se dig själv i spegeln med jämna mellanrum och ifrågasätt dina egna attityder, förhållningssätt och värderingar. Vet om dina gränser och stå för dem. Våga ha fel och våga säga att du inte vet. Våga vara människa, helt enkelt! Släpp garden och njut av dagen. Och när du blir ledsen eller sårad, våga visa även det.