Linda Engvall
Med rätt verktyg kan varje elev lyckas, och i sin roll som lärare och läromedelsförfattare gör Linda Engvall allt för att ge eleverna de verktygen.
Foto: privat
En solig julidag hörs jag och Linda Engvall över Teams. När jag först kontaktade Linda var familjen på resande fot, men det hindrade henne inte från att tacka ja till en intervju. Läraryrket och författarskapet pratar hon gärna om.
Linda har alltid älskat skolan och att möta människor, och som barn var det lärarna som gjorde skillnad – idag är det eleverna.
– Jag var den lärarna fick dra ut ur klassrummet, jag ville inte därifrån, säger hon och fortsätter:
– Jag älskar att det är en plats där man bara lär sig saker.
Idag jobbar Linda som lärare i en grundskola i centrala Stockholm, och i hennes klassrum står det gemensamma lärandet i fokus. Hon minns från sin barndom att även de ämnen hon tyckte var svåra blev roliga tack vare bra lärare som trodde på henne. Den filosofin har hon tagit med sig in i sitt eget yrkesliv.
– När en lärare brinner för sitt ämne smittar det av sig till eleverna. Jag försöker alltid visa att inget är för svårt och att vi kan hjälpas åt. Om man sätter sig ner med den elev som tycker att det är klurigt och frågar vad det är som känns svårt, då brukar det alltid gå vägen.
Linda menar att vi lär oss på olika sätt och att det är viktigt att se varje elevs behov.
– Alla vill lära sig, bara de vet hur, säger hon och fortsätter:
– Vi ska ge elever verktyg för att lära sig, ingen ska behöva gissa sig till vad läraren vill ha, det hoppas jag att vi har kommit ifrån.
Brinner för att förmedla kunskap
När hon berättar om sina elever märks det att hon brinner för att förmedla kunskap, även som läromedelsförfattare. Det första hon gav ut var en lärarhandledning till en SO-bok, och sedan dess har det blivit fler – framför allt till barn- och ungdomsböcker. Idag är hon uppe i över tjugo lärarhandledningar.
Linda jobbar själv mycket med skönlitteratur i sin undervisning, vilket på ett sätt förvånar henne – hon kommer inte alls från ett läsande hem. Hennes pappa läste visserligen nyheterna noga och de pratade mycket om samhällsvetenskapliga ämnen och politik under hennes uppväxt, men aldrig om litteratur.
Så varifrån kärleken till böcker kommer vet hon inte, men den har funnits länge. Hon minns hur hon som barn blev förtrollad när en lärare läste en skönlitterär bok om skeppet Vasa, och den upplevelsen vill hon ge sina elever. Därför letar hon böcker med teman till det de jobbar med i hennes ämnen, så att barnen genom läsningen kan få nya perspektiv.
– Man får så djupa boksamtal om ämnen som tas upp i böckerna, och då kan de relatera till det vi jobbar med på ett helt annat sätt.
Även på fritiden läser hon mycket barn- och ungdomsböcker. Faktum är att Linda har en liten dröm om att en dag skriva en bok själv, men hon konstaterar skrattande att hon inte har nått dit än. Det innebär dock inte att hon inte redan skriver texter som fångar sina läsare, tvärtom. I allt hon skriver strävar hon efter att väcka lusten och glädjen att utforska olika ämnen, och det gör hon utifrån demokratiska former.
– Eleverna ska inte bara lära sig om demokrati, utan även genom demokrati. Om man får med sig eleverna blir de engagerade och då kommer de ihåg det de har läst.
Linda menar att hennes filosofi går tvärtemot de vindar som har blåst starka i den pågående debatten om minskat elevflytande.
– Jag tror att man är farligt ute om man pratar om barnen som kärl som bara ska fyllas med kunskap. Så som världen ser ut idag, är det otroligt viktigt att vi använder oss av demokratiska former. Barnen är framtidens aktiva medborgare, de måste få lära sig att göra sin röst hörd, säger hon och förklarar att hon låter eleverna vara delaktiga i att skapa undervisningsmiljön, vilket väcker ett engagemang hos eleverna.
– Det blir en klassrumsdynamik där man glömmer tid och rum.
Samma dynamik uppstår nästan i vårt samtal när hon med inlevelse berättar hur hennes elever bygger upp hela samhällen under lektionerna – de söker jobb, betalar skatt och bygger vägar. Jag glömmer att vi sitter vid varsin skärm, och förflyttas till Lindas klassrum.
Skapandet viktigt i Lindas liv
Man kan tro att SO-lärare var ett självklart val, men Linda, som är uppväxt i en kreativ familj i ett litet värmländskt samhälle vid norska gränsen, ville först bli bildlärare. Föräldrarna tyckte dock att hon skulle ha en bredare grund, vilket ledde henne till samhällskunskapen.
Men skapandet är fortsatt viktigt i Lindas liv. Vid sidan av läraryrket driver hon Instagramkontot Lindas kreativa klassrum – och så har hon
ju författarskapet, som i allra högsta grad är kreativt.
Tidigt i sitt författarskap hittade hon till Läromedelsförfattarna. Hon har varit medlem sedan 2019, men hur hon hittade organisationen minns hon inte.
– Men jag vet att jag ville bli medlem för att ni som organisation står för vikten av läromedel i skolan, både tryckta och digitala, och det tycker jag är en så otroligt viktig fråga, säger hon och lägger till:
– Ni finns där för oss som skriver. Och ni vet vad som händer här och nu, så att jag som medlem hänger med när det gäller läromedel – inte minst nu i AI-tider.
Linda ser med oro på hur AI ”matas” med upphovsrättsskyddat material och drar paralleller till den kopiering som länge har varit vanlig i skolan.
– Förut gick kopiatorn varm för att eleverna skulle få texter överhuvudtaget, och jag är jätteglad över att det håller på att förändras nu, säger hon och hänvisar till det statsbidrag som gått att söka för läromedelsinköp de senaste åren.
Linda arbetar som sagt i centrala Stockholm, men då både hon och hennes sambo är uppväxta på landsbygden valde de för tre år sedan att bygga hus i Vaxholm. De ville ge sina barn den naturnära uppväxt de själva fick.
– Jag jobbar mitt i smeten och åker hem till måsar, hav och lugnet. Jag får det bästa av två världar.
När vi har vårt samtal befinner sig Linda på familjens lantställe. Klockan har just har passerat tio, men för Linda har dagen pågått länge.
– Mitt äldsta barn fyller tio i dag, så han väckte mig kl. 05.20. Jag försökte få honom att somna om, men det var omöjligt, skrattar hon kärleksfullt.
Just den här dagen ska det alltså fixas jordgubbstårta och kalas, men sommaren i övrigt kommer med stor sannolikhet även rymma en del läsning för Linda. Att kurslitteraturen just nu befinner sig i en kris i Sverige, märks inte i Lindas liv. Utöver barn- och ungdomslitteratur läser hon nästan uteslutande kurslitteratur. Exakt vad hon läser varierar – hon beskriver sig själv som en person som snöar in sig på olika ämnen. Och med det avslutar vi vårt samtal där vi började: i det eviga lärandet.
– Jag har en inre elev i mig – jag tycker det är så himla roligt att lära mig nya saker och kommer aldrig att sluta.
Det här är ett medlemsporträtt ur vår tidning Manus (nr 3, 2025).