Porträtt

Calle Markstedt

Förutom ett tiotal läromedel i svenska har författaren Calle Markstedt även skrivit flera lärarhandledningar, och han är en van föreläsare. Han har varit både journalist och lärare, men hur blev han egentligen läromedelsförfattare?

Foto: Juliana Wiklund

Hej Calle, en första fråga: Vilka förlag skriver du för?
Jag skriver för Sanoma utbildning och Gothia fortbildning.

Och hur såg vägen till ditt första läromedel ut?
Innan jag utbildade mig till lärare arbetade jag som journalist. Redan efter något år som lärare saknade jag skrivandet och en tanke om att skriva läromedel väcktes. Samtidigt visste jag inte riktigt i vilken ände jag skulle börja. Men så hade jag lite tur. Jag fick chansen att föreläsa på en konferens och pratade bland annat om hur jag arbetade med romaner. På konferensen träffade jag några förlagsredaktörer och det mötet blev startskottet för mitt första läromedel, Känn på litteraturen 1 – En guide till tio svenska samtidsromaner. Jag arbetade med den under ett år, och även om det var ganska tufft gav det mersmak. Jag ville skriva mer!

Vad är ett läromedels huvudsakliga uppgift, enligt dig?
Att förmedla kunskap och att skapa sammanhang. Men också att inspirera och väcka engagemang för ämnet. Ett läromedel hjälper dessutom läraren och eleverna att överblicka, strukturera och organisera innehållet i kursen eller ämnet.

Vad betydde läromedlen för dig under din egen skolgång?
Jag minns framför allt min lärobok i historia från gymnasiet. Jag hade en duktig och engagerad lärare, men jag tror även att läroboken – genom att skapa samband och genom sina bilder och kartor – bidrog till att jag gillade historia så mycket. I svenska, som var det ämne jag tyckte allra bäst om, hade vi nog ingen lärobok. Däremot var min svensklärare en skrivande människa, vilket inspirerade mig. Han skrev bland annat en futuristisk pjäs som klassen satte upp. Det var en häftig upplevelse.

Varför blev du medlem i Läromedelsförfattarna?
Av någon anledning tog det ganska länge innan jag fick upp ögonen för Läromedelsförfattarna och vad förbundet faktiskt gör. Det var efter jag hade gått på en föreläsning som förbundet arrangerade som jag blev medlem första gången. Sedan jag blivit medlem har jag blivit alltmer intresserad av det arbete som Läromedelsförfattarna bedriver. Vi behöver samla våra krafter och tillsammans värna läromedlens och kurslitteraturens status, och här är Läromedelsförfattarna en stark och viktig röst.

Vad vill du säga till författare som funderar på att bli medlemmar?
Jag skulle framhålla den gemenskap som ett medlemskap kan innebära. Att skriva läromedel är i mångt och mycket ett ensamarbete, och genom Läromedelsförfattarna och deras verksamhet kan man träffa kollegor som skriver i andra ämnen. Dessutom driver Läromedelsförfattarna frågor som är centrala för oss som författarkollektiv. Inte minst som ny författare kan det dessutom vara viktigt att få stöd när det gäller avtal och andra juridiska frågor.

En sista fråga. Om du vore en litterär karaktär, vem skulle du vara då?
Oj, svårt. Idag vet jag inte riktigt vem jag skulle vilja vara. Men när jag var liten ville jag gärna vara Gordon Stewart i "Greppet direkt".

Medlemskap