Anna Hansson

Anna är utbildad lärare, har en magisterexamen i historia och har gett ut över hundra böcker. Idag jobbar hon som författare på heltid, och ingen dag är den andra lik. Här berättar hon om sin väg till författarskapet.

Hur kom det sig att du började skriva läromedel? och vilka förlag skriver du för?

Jag använde mig mycket av skönlitteratur i min undervisning, men saknade lättlästa böcker med roligt innehåll. Det fanns säkert sådana då också men det var ofta svårt att hitta något som passade mina elever, och jag började därför skissa på lättlästa historier. Då hade jag redan skrivit ”vanliga” barnböcker i några år.

En författarkollega berättade att förlaget Beta Pedagog funderade på att ge ut lättlästa böcker tänkta att användas i undervisningen. Jag hörde av mig dit med mina manus och som tur var blev de antagna. Nu har jag skrivit ett åttiotal böcker för förlaget. De flesta böckerna med arbetsmaterial är kopplade till läroplanen i svenska, men några är för förskolan.

Har du kontaktat Läromedelsförfattarna i något sammanhang?

Jag har sökt, och fått, två stipendier från Läromedelsförfattarna. Det senaste var ett större sådant vilket betydde väldigt mycket då inkomsten, det vill säga royaltyn, från böckerna kan vara ganska ojämn.

Vilka goda råd skulle du vilja ge till en som funderar på att ge ut läromedel?

Ta kontakt med ett läromedelsförlag, vars utgivning du gillar, i ett tidigt skede. Det är bra att bilda sig en uppfattning om vad som behövs och hur det ska se ut innan man börjar skriva. Annars kan det lätt bli bortkastad tid.

Var beredd på att din text kanske kommer­ att redigeras om och om igen. Ta det inte personligt, det är för bokens bästa.

Vad tror du om framtiden för läromedel?

Skolorna i Sverige kan knappast lägga mindre pengar på läromedel än vad de gör idag, därför hoppas jag att man ser värdet i att använda läromedel och satsar mer. Jag tror också att det kommer att bli mycket mer digitalt material, även om mina böcker endast trycks som inbundna. En del av mitt arbetsmaterial finns dock som digitalt, vilket förenklar om man vill ändra eller utöka materialet.

Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?

Jag har ingen typisk arbetsdag, och det tycker jag är jätteskönt. Antingen är jag hemma och skriver, och då sitter jag i ett litet hus på gården där jag har mitt kontor. Där har jag sällskap av mina två hundar Bobby och Dolly.

Jag jobbar ofta några timmar i sträck, svarar på mejl, redigerar texter och skriver nya texter. Tittar på bilder som ska vara med i böckerna, svarar på brev från klasser som läst mina böcker, och förbereder skolbesök. Det är nämligen den andra delen av mitt jobb. Jag åker runt till skolor och håller i skrivarworkshops för elever, för att väcka läsglädje och starta upp skrivprojekt. Det är jätteroligt. Jag besöker även bibliotek och ibland inspirationsdagar för lärare.

Jag har inga arbetstider. Jag brukar bestämma vad jag ska göra dag för dag, ibland vecka för vecka. Hinner jag inte med det jag tänkt lägger jag bara till mer tid till det. Hinner jag med, lägger jag antingen till mer jobb eller tar ledigt. Jag behöver vara ledig ganska mycket för att kunna jobba koncentrerat med texterna.

Finns det något speciellt du brinner för?

Jag skriver allra mest och allra helst för 6–9 åringar, av två anledningar. Den första är att barn i den åldern gillar att läsa om monster, spöken och djur, och det är precis det jag gillar att skriva om. Den andra är att jag vet hur viktigt det är att hitta läsglädje tidigt. Detta för att man ska orka traggla sig igenom en bok och vilja plocka upp en till bok efter det. Jag tror att jag kan göra nytta med mina böcker, att jag kan få barn att tycka om läsning. Och det vet vi ju alla vad det leder till!

Vad gör du när du inte arbetar eller skriver?

Jag har en man, två barn och två hundar. Jag tycker om att gå till skogen med familjen men även att se på teve, äta chips och läsa. Jag går gärna på hundkurser med mina hundar också, även om de bara brukar vilja vara med på väl utvalda övningar. De är lika envisa som de är söta.

Det här är ett medlemsporträtt ur vår tidskrift Manus (nr 2, 2020).