Cathrin ger sina barn läromedel

Cathrin är undervisande lärare i religion, samhällskunskap och historia på gymnasienivå. För henne är läromedel ett självklart verktyg i den undervisning hon bedriver. Så ser det inte ut på hennes barns skola.

När jag pratar med Cathrin förstår jag snabbt att hon är nöjd med situationen på sin nuvarande arbetsplats. På hennes skola har hon och hennes kollegor möjligheten att köpa in det de vill ha, vilket hon vet inte är en självklarhet.
– Det finns en enorm skillnad mellan olika skolor, så är det. Min ledning säger "köp in det ni behöver", och det är jag tacksam för. Samtidigt vet jag att det inte skulle vara hållbart för skolans budget att köpa in nya läromedel i alla ämnen varje år. Läromedel är dyrt, och det leder till att det finns skolor där lärare förväntas jobba med tio år gamla läromedel. Man kan inte köpa in läromedel i den takt som krävs för att ha uppdaterat material.

Cathrin undervisar i religion, samhällskunskap och historia, och hon berättar att möjligheten att köpa in läromedel skiljer sig åt mellan olika ämnen, vilket hon tror kan bero på flera olika faktorer.
– I mina ämnen finns det ett jättestort utbud och variation. Det finns nästan för mycket som är bra, jag vill ha allting. Men i vissa praktiska ämnen, till exempel el, är det många kurser som inte har läromedel överhuvudtaget.

Förväntas skapa eget material

Cathrins uppfattning är att bristen på läromedel inte är den främsta anledningen till att lärare inte köper in det de behöver. Hon vet från tidigare erfarenheter och från att ha pratat med kollegor att även i ämnen där det finns gott om läromedel på marknaden står lärare utan.
– Jag tror att lärare förväntas arbeta på ett annat sätt i vissa ämnen. I språkämnen till exempel förväntas lärarna ofta hitta material på nätet och sammanställa egna läromedel inom arbetslaget, och detsamma gäller många praktiska ämnen.

Hon har själv haft arbetsplatser där hon haft helt andra förutsättningar än hon har på sin nuvarande arbetsplats. Hon har förväntats skapa sitt eget material, vilket enligt henne har både för- och nackdelar.
– Det kan vara oerhört roligt att skapa eget undervisningsmaterial, och det kan bli bra, men det tar otroligt mycket tid att sätta ihop ett eget läromedel som fungerar bra. Det innebär en stressad och pressad situation eftersom många lärare redan har väldigt hög arbetsbelastning. Jag undervisar i samhällskunskap, så jag behöver alltid uppdatera med aktuella nyheter, eftersom det är ett dagsfärskt ämne. Det är kul, men bara det tar tid. Tänk då att skapa ett helt läromedel.

Fortsatt menar hon att de egengjorda läromedlen riskerar att inte hålla den standard som läromedel bör, vilket kan drabba eleverna.
– Läromedlet ger eleverna möjlighet att läsa inför en lektion, repetera det de lärt sig och studera inför prov. Läromedlet blir en trygghet som skapar ett sammanhang. Det följer en röd tråd och en historisk linje. Det har en struktur som ett egenskapat läromedel kanske inte har, eftersom den som skapar eget inte har samma förutsättningar för att skapa ett läromedel.

Upplever att läromedlen håller hög kvalitet

Vi kommer in på den debatt som finns idag, där läromedel kritiseras för att vara omoderna och ouppdaterade. Det är en bild av läromedel som Cathrin inte delar.
– Det finns gott om uppdaterade läromedel, om de är utdaterade handlar det snarare om att skolor inte har råd att köpa in de läromedel de behöver. Läromedel är betydligt mer nyanserade idag. Jag har elever som klagar på att läroböckerna är för ”PK” (politiskt korrekta), och det är ett väldigt positivt tecken enligt mig, säger hon med ett skratt.

Trots det menar Cathrin att det fortfarande inte är helt jämställt, men hon upplever att skolan aktivt jobbar för att framhålla fler perspektiv. Här ser hon en svaghet i den tryckta boken.
– En bok har bara ett visst antal sidor och du kan inte få plats med allt. Det är alltid svårt att göra urval, men i det egenskapade materialet och i digitala läromedel är det lättare att variera och byta ut innehåll än det är i den tryckta boken.

Hon förklarar vidare att även om hon själv föredrar att jobba med tryckta läromedel, är hon medveten om att de aldrig kommer kunna vara lika uppdaterade som de digitala läromedlen.
– Ta samhällskunskap till exempel. Det politiska läget förändras konstant, och det är omöjligt att hålla böckerna uppdaterade. Det tar tid att uppdatera ett tryckt läromedel, och att byta ut samtliga böcker varje år är varken ekonomiskt hållbart eller miljövänligt. Men det är klart, om skolorna aldrig köper in nya läromedel, då möts eleverna av fakta som inte längre stämmer och bilden av läromedel som omoderna späs på.

Ger sina barn läromedel

Vi måste inte ta oss långt från Cathrins arbetsplats för att hitta en skola där läromedelssituationen ser helt annorlunda ut. Cathrins barn går på en annan skola än den hon undervisar på, och där använder de inte läromedel alls. Istället jobbar lärarna med egenskapat och ihopklippt material.
– Det de skapar håller inte en dålig nivå, lärarna har jobbat på det sättet i många år så de vet vad de gör, men det är ändå inte samma sak. En lärobok du köper är anpassad till elevernas nivå och har en uppbyggnad och struktur som är lättare för barnen att förstå. Det finns en röd tråd och en tanke med det hela. Det har reviderats flera gånger och granskats av många många kritiska ögon.

Cathrin påpekar att det inte bara handlar om hennes enskilda åsikt.
– Mina barn har uttryckt oerhört många gånger att de vill ha läromedel. Speciellt i matte. Jag har stuckit till mina barn läromedel hemma, vilket har underlättat jättemycket för dem. Internet är fantastiskt och man kan hitta allt man behöver, men det kräver också kunskap om hur man söker information, källkritisk kunskap och förmågan att sålla och förstå vad som är relevant.

Hon höjer dessutom ett varningens finger när det kommer till att jobba digitalt, utan läromedel.
– Det är fler elever än man tror som inte har internet hemma. Jag har jobbat med många utan internettillgång, och där gör den fysiska läroboken en enorm skillnad. Mina barn är jättetacksamma över att jag försett dem med läromedel, men så ser det ju inte ut för deras klasskompisar.

När jag frågar varför skolan har valt att jobba utan läromedel är Cathrin kritisk.
– De har valt att placera pengar på annat. Vad, vet jag inte. Jag skulle tro att det helt enkelt är ett lätt sätt att spara in pengar på. Om alla skolor hade haft möjlighet att köpa in de läromedel de behöver tror jag att vi hade sett en ökad likvärdighet. Likvärdigheten bygger ju på att alla ska ha samma förutsättningar oavsett bakgrund, och att se till att alla har läromedel är ju att skapa lika förutsättningar.

Denna intervju är en del av vår kampanj Rätten till läromedel. Läs mer på vår kampanjsida.