Vad händer när vi slutar tänka själva?
Frågar du hellre Claude än en kompis? Låter du AI formulera svar till din dejt? Dricker du öl när ChatGPT skriver din tenta? Det är frågor resenärer i Stockholms och Göteborgs kollektivtrafik möts av just nu. Bakom frågorna ligger A non thinking generation, en ideell, men fiktiv, organisation som arbetar för ett mindre tänkande samhälle.
Den som tar sig tid att lyfta mobilen och skanna QR-koden i hörnet av annonsen hamnar i stället hos den fullt verkliga organisationen Läromedelsförfattarna, en medlemsdriven intresseorganisation för författare av läromedel och kurslitteratur. En organisation som arbetar för allt annat än ett mindre tänkande samhälle.
I dag använder en majoritet av svenskarna AI-verktyg som ChatGPT, Claude eller Copilot, och användningen ser inte ut att minska. På några sekunder kan vi få hjälp att formulera ett mejl, sammanfatta en text eller svara på en fråga. Men vad händer när vi vänjer oss vid att alltid ta den enklaste vägen? Vad händer när vi slutar tänka själva?
I en studie från MIT fick universitetsstudenter skriva uppsatser med hjälp av antingen AI, sökmotorer eller helt utan hjälpmedel. Forskarna såg stora skillnader i studenternas hjärnaktivitet och i hur de bearbetade och mindes det de hade skrivit. Gruppen som använde AI visade lägst grad av hjärnaktivitet.
Mänsklighetens utveckling har sedan tidernas begynnelse gått stadigt framåt. Genom upptäckter, kunskap och innovation har vi ständigt utmanat oss själva, breddat våra perspektiv och skjutit fram gränserna för vad vi tror är möjligt. Men nu befinner vi oss vid ett vägskäl. Om vi inte agerar riskerar nästa generation att förlora sin nyfikenhet och, på sikt, förmågan att tänka självständigt.
Resultatet av den senaste Pisaundersökningen visar att svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap är på en historiskt låg nivå. Allra störst sedan den förra mätningen är tappet i läsförståelse, där Sveriges elever har förlorat kunskaper motsvarande ett helt års lärande. Vi kan inte peka ut en enskild orsak till det historiskt låga resultatet, men vi bör fråga oss vad som bygger kunskap på djupet. Läsning, reflektion och eget resonemang tar tid, men det är också där förståelsen växer.
Läromedelsförfattarna är inte emot teknikutveckling och vi vill inte heller att människor ska sluta använda AI. Men vi menar att det är avgörande att vi samtidigt fortsätter att använda våra hjärnor och utvecklar vårt kritiska tänkande. Det är extra viktigt när det gäller den yngre generationen, de som nu blir de första som växer upp, utvecklas och lär sig vara människor jämsides med AI.
Vår vision är ett kunskapsorienterat samhälle där läromedel av hög kvalitet för alla är en självklarhet. Vi kan inte blunda när utvecklingen går åt ett annat håll. Genom våra texter hjälper vi människor att förstå sammanhang, upptäcka samband och framför allt utveckla sitt eget kritiska tänkande.
Den veckovisa användningen av AI har tredubblats bland svenskar sedan 2024, och idag använder över hälften av svenskarna AI. Varje gång vi medvetet väljer bort att använda vår egen hjärna tar vi ytterligare ett steg mot kollektiv dumhet. Kunskap, bildning, kritiskt tänkande och analysförmåga är grundläggande för mänskligheten. Vi menar att vi alla är skyldiga kommande generationer att stanna upp och reflektera över vad vi riskerar att förlora.
Hjärnan förändras genom hela livet. Genom variation, nyfikenhet och ett livslångt lärande hjälper du din hjärna att fortsätta utvecklas. Om läsandet, skrivandet, tvivlandet och lärandet ersätts av färdiga AI-resonemang förlorar vi något större än själva faktan. Vi förlorar vad det faktiskt innebär att vara människa. Så fråga din kompis, i stället för Claude. Skriv ditt eget svar till dejten. Kanske blir du ifrågasatt, kanske stavar du fel. Det mänskliga ligger inte i att alltid ha rätt svar eller den mest slagkraftiga formuleringen. Det ligger i nyfikenheten, tvivlet och viljan att fortsätta fråga. Att fortsätta tänka.