Inte ens en procent

Klyftan mellan kommuner växer när det gäller läromedelsinköp. Det visar Läromedelsföretagens kartläggning "Läromedelsbarometern". Drygt 2000 kronor skiljer det mellan den kommun som satsade mest jämfört med den som satsade minst på läromedel per elev 2021.

Foto Per Kornhall: Kajsa Göransson

Tänk dig att du är lärare i en klass med 20 elever, och att du får 1260 kronor att köpa läromedel för. Läromedel som ska räcka till alla elever, i alla ämnen. Det säger sig självt att det är en näst intill omöjlig uppgift. Men det är förutsättningarna en del lärare har att jobba utifrån.

Exemplet ovan bygger på statistiken från Grästorp som var den kommun som la minst pengar på läromedel 2021, 63 kronor per elev. Samtidigt la Göteborg 2049 kronor per elev. Det är en enorm skillnad, och det är en klyfta som har ökat sedan 2020. Det är idag fler kommuner som lägger över 1000 kronor per elev på läromedel, men det är även fler som lägger under 600 kronor per elev. I genomsnitt lägger Sveriges kommuner 859 kronor per elev, vilket motsvarar 0,7 procent av den totala kostnaden för en elev.

– Läromedelsbarometern visar att det måste till en satsning på läromedel, och regeringens 685 miljoner är  välbehövliga. Inte ens en procent läggs på läromedel, vilket visar hur bortprioriterade läromedel har varit. Men den enorma olikvärdigheten kommer inte lösas genom enbart pengar, det måste till en långsiktig lösning. Elevers rätt till läromedel behöver skrivas in i skollagen, annars kommer vi aldrig få ett kunskapsbaserat samhälle där läromedel av hög kvalitet för alla är en självklarhet, säger Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall.

Läs hela rapporten här.