Som att inte ha operationsinstrument på sjukhus
Frida är lärare i årskurs två på en skola i Stockholm. Hon undervisar i sju ämnen, men har läromedel i två. Ekonomin tillåter inte att de köper mer än så. "Vi är här för att förmedla kunskap och se att eleverna växer, men förutsättningarna finns inte och det tar på krafterna."
Det är en trött lärare jag pratar med när jag pratar med Frida. Hon har jobbat på sin nuvarande arbetsplats i sju år, och under de åren har situationen sett mer eller mindre likadan ut som idag.
– Skolan förstår inte vilket stort problem det är. De reagerar ju inte.
Av de sju ämnen Frida undervisar i har hon bara läromedel i två ämnen: svenska och matte.
– De anses viktigast eftersom att de är kärnämnen. Vi ville beställa även lärarhandledningen när vi köpte svenskböckerna, men det fick vi inte. Och det är, ja men det är klart att vi behöver en lärarhandledning liksom, säger hon märkbart upprörd.
Stod helt utan läromedel
Förra hösten stod Frida och hennes kollegor på lågstadiet utan några läromedel alls på hösten. För att undvika en liknande situation i år förberedde de för höstterminen redan i april. Men när skolstarten kom hade de fortfarande inga läromedel.
– Vår planering gick åt skogen och vi fick skapa eget material. I tre veckor stod vi helt utan läromedel och hela planeringen vi gjort före sommaren föll.
De behövde alltså skapa sitt eget material, men tiden att skapa egna läromedel finns inte, menar Frida. Den här hösten har hon dessutom ännu mindre tid än hon haft tidigare.
– Vi fick en chock när vi kom tillbaka. Mer tid har tagits ifrån oss. Den tid vi tidigare lagt på att kopiera material och planera lektionerna ska vi nu vara rastvakter. Tiden finns inte, men det har inte ledningen förstått.
Hittar stöd i andra lärare
Att skapa extramaterial när man har något att utgå från är enligt Frida något roligt, men den situation de är i nu blir inte rolig alls säger hon och förklarar:
– Tiden är obefintlig. Våra chefer säger att vi ska använda vår förtroendetid till att skapa lektionsmaterial, men det är inte det vi ska ha den tiden till.
Hon är inte ensam om att känna som hon gör, alla lågstadielärare på skolan befinner sig i samma sits.
– Vi kollegor stöttar varandra, men alla är ganska slutkörda. Alla som jobbar på lågstadiet är upprörda, men det är ingen som lyssnar. Det handlar inte om att vi inte är ambitiösa – det är vi alla. Det är tiden som inte finns.
Frida och hennes kollegor gör det de kan för att minska bördan. De samplanerar och hjälper varandra, googlar och hittar saker på nätet.
– Vi har ett jättestöd i varandra, samtidigt är det här tid som hade kunnat läggas på annat som gynnar barnen mer direkt. Det är tur att det finns så många kreativa lärare som lägger upp saker online. Det är guld värt för oss som inte har något.
Saknar progressionen
Tiden är inte det enda problemet. Även om det material de själva skapar ger en fungerande undervisning, menar Frida att det aldrig kommer hålla samma kvalitet som ett köpt läromedel.
– Jag har inte ens behörighet i engelska, teknik eller bild, och så ska jag slänga ihop något som håller tillräcklig kvalitet. Inför vissa lektioner hinner man inte ens fixa något och då står man där utan material och måste hitta på under lektionens gång.
I dagsläget jobbar de främst med lösblad, antingen kopierade eller utskrivna, vilket enligt Frida leder till att progressionen tappas bort.
– Lektionerna hänger inte ihop på samma sätt som med ett läromedel. Det är nya papper varje lektion, och papper går sönder och tappas bort. Det blir inte samma kvalitet, vi har liksom knappt skrivböcker. Skolan förstår inte vilket stort problem det är.
Hon berättar att även eleverna själva saknar att jobba med böcker.
– Det är ju inte kul att komma hem och visa upp en bunt med löspapper i slutet av terminen, det är inte samma sak. Och det uppskattas inte direkt av föräldrarna heller. Barnen tycker det är roligt att få en bok, det hör ju skolan till.
Bristen på läromedel är främst ett problem för lågstadiet. Frida berättar att klasserna på mellanstadiet har läroböcker i nästan alla ämnen, vilket ställer till det för eleverna.
– Det blir jättekonstigt för eleverna att plötsligt ha böcker när de börjar fyran. Det är ju vi på lågstadiet som lägger grunden, då borde ju även vi ha böcker.
Borde vara en självklarhet
Hon lämnar sin egen skola en stund och börjar prata om den övergripande situationen i Sverige.
– Det jag tycker är konstigt är att det ser så olika på ut på olika skolor. Det borde vara en självklarhet att det ska se lika ut. Du ska inte behöva välja skola utifrån om de har läromedel eller inte. Alla barn har rätt till samma förutsättningar, det ska ju vara likvärdigt. De högre upp måste förstå att det är viktigt med läromedel. Det här tar otroligt mycket tid från oss. Tid som inte finns. Det blir heller inte samma kvalitet på våra egna läromedel. Det finns en tanke bakom läromedel du köper, det är kopplat till läroplanerna. När vi gör eget material har vi ibland igen aning om vad vi gör.
Frida vet att fler lärare i svenska skolor sitter i samma sits som hon gör, och att de flesta hänvisar till ekonomin, precis som i hennes fall. Hon hoppas att det kommer ske en förändring, för alla lärares och elevers skull.
– Riktigt läromedel borde vara en självklarhet på alla skolor. Att inte ha läromedel i skolan är som att inte ha operationsinstrument på sjukhus.
Denna intervju är en del av vår kampanj Rätten till läromedel. Läs mer på vår kampanjsida.