Författarporträtt, Mia Heikkilä: Jag tror på att organisera sig

Mia Heikkilä är forskare och lektor i pedagogik. Hennes specialområde är utbildningsorganisationers genus- och jämställdhetsutmaningar, ett ämne hon skrivit flera böcker på. När hon blev medlem i Läromedelsförfattarna passade vi på att ställa några frågor om hennes författarskap.

Foto: Elisabeth Ohlson

Vad drev dig till att skriva de böcker du har skrivit?

Jag har jobbat länge inom jämställdhetsområdet och hade erfarenheter och forskningskunskap som jag när jag föreläste förstod att fler ville ta del av. En annan drivkraft var viljan att försöka förändra skolpraktiken så att både flickor och pojkar blir lika inkluderade i alla delar av skolan.

Vilka riktar sig dina böcker till?

Mina böcker riktar sig främst till lärare, förskollärare, olika grupper lärarstuderande och den senaste boken nu som kom hösten 2019 är mer inriktad till rektorer och skolledare.

Varför behövs läroböcker, kurslitteratur, fortbildningsböcker och dylikt av hög kvalitet?

Jag tycker det behövs av flera olika orsaker. För skolan handlar det bland annat om att uppdraget gällande vetenskaplighet och beprövad erfarenhet kan stödjas av bra böcker som tar upp ämnen som kan stödja skolutveckling. För högskolans del är det självklart att hög kvalitet på de läroböcker som används inom utbildningarna stöder att utbildningen är av hög kvalitet.

Du är ju även forskare, varför är det viktigt för dig med en vetenskaplig grund?

Det viktiga är att vi bygger samhällets olika delar på forskning och vetenskap, inte bara på lösa åsikter och ideologier. Sedan kan man argumentera för att all forskning är politisk och det i sig är åsikter, men det hör ihop tänker jag. Det finns ett växelspel där båda har sin roll att spela.

Vad fick dig att bli så engagerad inom just genus och jämställdhet inom skolan?

För att jag både som elev i skolan och som student på universitetet upplevt skillnadsgörande mellan könen på otydlig och osaklig grund. När jag märkte att det inte bara var jag som var drabbad, blev det ett större engagemang. Jag tror att den här kunskapen är en viktig pusselbit för att förstå oss som människor, sociala varelser och de organisationer vi bygger. Och att skolan kan bli en ännu bättre skola för alla elever, oavsett kön, om man tog in mer kunskap om genus. Det skulle inte lösa skolans dilemman, men det skulle kunna vara ett stöd till att förstå varför det blir som det blir.

Varför blev du medlem?

Jag blev medlem för att jag tror på att organisera sig och för att jag var nyfiken på organisationen. Så nu håller jag på att ta reda på vad det här är för något.

Vad skulle du säga till andra författare som funderar på att bli medlemmar? Var bör man bli medlem i läromedelsförfattarna?

Mest kanske en motfråga – varför inte? Och det jag sett av vad som sker för medlemmarna genom de utskick man får verkar spännande, och som ett sätt att stöda oss som författare. Det verkar ge medlemmarna en chans att utvecklas som skribenter, och det vill åtminstone jag.